SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA DJUR På Åland har jakt och fiske urgamla traditioner. Det är en allmän uppfattning i landskapet att jakt och fiske och naturvård inte behöver stå i ett motsatsförhållande. De är tvärtom oskiljbara i ett glesbygdssamhälle där ett hållbart och långsiktigt nyttjande av naturresurserna och bevarandet av den biologiska mångfalden alltid varit en överlevnadsfråga. En sådan uppfattning grundar sig på människornas långa erfarenhet av ett liv nära naturen. I jaktlagstiftningen ingår stadganden som kan vara av stor betydelse även för naturvården. Jaktlagstiftningen reglerar självfallet i första hand vården, beskattningen och införseln i landskapet av jaktbart vilt, medan naturvården har ett övergripande ansvar för hela naturmiljön innefattande bl.a. floran, faunan och livsmiljöerna. Enligt åländsk lagstiftning är alla arter av vilda däggdjur och fåglar som inte är tillåtna för jakt samt fåglarnas bon och ägg alltid fridlysta. I praktiken innebär det här till exempel att arter av fåglar och däggdjur som på naturlig väg vandrar in i landskapet och saknas i förteckningen över jaktbart vilt alltid är fridlysta tills annorlunda eventuellt bestäms. Särskilt skyddsvärda djur inom åländsk naturvård är: Däggdjur utter, Lutra lutra vikare, Phoca hispida botnica Kräldjur *hasselsnok, Coronella austriaca ormslå, Anguis fragilis skogsödla, Lacerta vivipara snok, Natrix natrix Groddjur mindre vattenödla, Triturus vulgaris padda, Bufo bufo *större vattenödla, Triturus cristatus vanlig groda, Rana temporaria åkergroda, Rana arvalis Individer, rom samt larver av arterna padda, vanlig groda, åkergroda, och mindre vattenödla får dock samlas in för att användas i undervisning eller för vetenskapliga ändamål. Blötdjur Mindre tornsnäcka, Ena obscura Källa: Skyddsvärd natur på Åland - ett arv att värna (Håkan Kulves) Red: McArena

Kommentarer (0)